Jag är i en helt egen liga när det gäller att fly från något seriöst. Att tråna på avstånd och att träffas för passionerat sex går utmärkt. Men när det börjar bli seriöst med hela helger som spenderas tillsammans kryper det i kroppen på mig.
Ett sms, "tack för allt jag kliver av här"
Eller att jag medvetet provocerar fram ett avslut. Allt är enklare om han får avsluta för att jag är en uberbitch! Sen är det färdigt och jag kan fortsätta med mitt enkla liv utan känslomässiga band. Just me myself and i. Fast det är inte helt sant. Jag är bortskämd med fantastiska vänner som alltid finns där.
Senast jag försökte något mer seriöst var med Mr Spark. Att säga till en snäll kille att jag inte vill mer var faktiskt svårt. Skitstövlarna är enklare...men om jag bestämmer mig för att bli en bullmamma någongång så är Mr Spark överst på min lista.
Ja, jag är hemsk...jag gjorde det på sms och jag körde hela "det är inte du det är jag" grejen.
Bye bye Mr Spark! Ingen kan kela som du.
De senaste 3 åren är de enda åren jag haft som singel i mitt vuxna liv. Jag behöver den här tiden. Den här snuskigt underbara tiden! Att upptäcka, utforska sin sexualitet och omfamna mina mörka sidor är bra mycket roligare nu än som tonåring. Game on life!
Hej Loveli,
SvaraRaderaJag vet precis hur du känner och hur lätt det är att allt blir fel när två personer inte har samma inställning till relationen.
Hur gärna man är vill att det ska fungera så blir det troligen pannkaka av allt.
Om du känner att du har tid och lust så får du gärna titta in hos mig.
Har precis startat om min gamla blogg.
/JoyRide